Om man får slå sig själv lite på bröstet så hävdar jag bestämt att båda dessa parter i debatten borde läsa min egen eminenta inlaga "Ateism och Det Stora Kategorifelet". Hela debatten baseras på felaktig argumentation och det anstår inte dessa lärde att begå samma misstag om och om igen.
För övrigt, angående Assarmos väldigt besynnerliga artikel, där ett helt stycke handlar om hur onda Humanisterna är för att de vill omvända kristna:
Nu tror jag naturligtvis inte att förbundet Humanisterna strävar efter att avliva alla gamla, sjuka och förståndshandikappade, och skapa ett ”renrasigt” drömland. Förmodligen vill de inte ens fängsla alla kristna, utan bara omvända dem. Det hindrar inte att de är direkt samhällsfarliga i sin blinda dogmatik. Ett samhälle styrt av människor som tror blint på en enda lära och förkastar alla andra är ju ingenting annat än en diktatur.
Om man betänker varifrån det här kommer så är det ju svårt att hålla sig för skratt. Man undrar ju t.ex vad Assarmo anser om den ofelbara Påven och andra besynnerliga katolska påhitt. Är de också "samhällsfarliga", månne? Vad tycker Assarmo om liknande drag inom Islam? För om nu Humanisterna hade passat in på den beskrivning som levereras av Assarmo, så hade det ju varit precis samma sak.
Nu är det ju inte frågan om att Humanisterna "tror blint på en enda lära", så jämförelsen haltar ju naturligtvis betänkligt. Det är tråkigt att se religiösa människor visa upp denna missuppfattning av vad den vetenskapliga metoden innebär, men det är betryggande att veta att i alla fall de flesta av dem åker till riktiga sjukhus när deras barn blir sjuka. Alternativet att hålla förbön för barnet tills dess att benbrottet läker verkar inte alls attraktivt för nästan några religiösa grupper, och man kan ju se hopp om mänskligheten i sådant agerande.
För övrigt, jag fick idag höra om en bekant som var på en begravning inom en Jehovas Vittnen-församling. Tydligen fick barnen, som var de som hade hittat sin mor död efter hennes självmord, inte lov att gråta på begravningen.
Någon som känner sig manad att försvara eller ens förklara denna emotionella tortyr av barn, månne?
1 kommentar:
Det beror troligen på Jehovas Vittnens något speciella syn på det där med döden och uppståndelsen. Man ser inte den döde som död, riktigt, utan väntar mer på att han/hon skall kliva upp med resten vid den Stora Uppståndelsen. Kusligt.
Skicka en kommentar