Sturmark skriver:
Vårt fokus ligger på humanismen som livsåskådning, som erkänner människans förnuft och förmåga att förändra världen till det bättre, utan medverkan av gudar och andra övernaturliga krafter.
Mackan besvarar:
Om vi lämnar därhän att du i detta räknat bort 9/10 av världens befolkning som oförnuftiga, vilket i sig själv är rätt anmärkningsvärt (jag tror ju t ex att det finns förnuftiga och oförnuftiga människor, oavsett tro. Liksom de flesta religiösa människor “erkänner förnuftet” också hos icke-religiösa.) så ger det en intressant klangbotten mot en del andra av dina uttalanden…
Här rycker Mackan delar av Sturmarks uttalande helt ur sitt kontext, hittar på att Sturmark säger att 90% av världen är oförnuftiga, och missar helt att det är slutklämmen i Sturmarks mening som är poängen: "utan medverkan av gudar och andra övernaturliga krafter."
Sedan går Sturmark in och talar om AIDS-problematik och aborter som del av problemen hos religiösa (snarare: dogmatiska organiserade religiösa, en viktig distinktion) grupper, och Mackan tar då upp att en stor del av hjälpen i just Afrika (i AIDS-fallet) kommer ifrån kristna grupper och att Humanisterna inte engagerar sig internationellt i abortfrågan. Båda påpekandena ifrån Mackan har en poäng, men inget av dem emotsäger tyngden i det som Sturmark tar upp: Religionen hotar livet på många genom sin tro att de besitter en absolut sanning.
Sedan finns det positiva saker med många religiösa aktiviteter: Att fixa brunnar, att bota sjuka och att hjälpa svältande och AIDS-offer i Afrika är fantastiskt bra saker. Jag tror ingen ateist eller humanist med något som helst vett i skallen kan säga emot detta. Det sker bra saker i religionens namn.
Men, det jag tror är en poäng i resonemanget, även om Sturmark missar att tydligt peka på den, är att den kristna hjälpverksamheten hade blivit BÄTTRE om vissa saker i attityderna hos de kristna samfunden hade jämkats till en mer rationell verklighetssyn: Aborter kommer att ske, oavsett vi vill eller inte. Skillnaden är om kvinnan får en riktig läkare att göra ingreppet, eller om det blir upp till en "vis kvinna" i en smutsig gränd som använder en böjd galge till att karva ut fostret ur den gravida kvinnans livmoder. Jag vet vilken jag föredrar och jag utgår ifrån att även kristna kan se att det ena är att föredra framför det andra.
Mackans argument att Kyrkan har rätt eftersom Humanisterna inte ägnar sig åt internationellt arbete för abort är ganska fånigt, dessutom: Kristendomen har ägnat 2000 år till att komma dit den är nu, och dessa 2000 år har ju inte direkt präglats av solidariskt internationellt hjälparbete, för att uttrycka sig milt.
Mackan kanske kan ge Humanisterna lite tid att få sitt shit together, som det heter på vulgärspråk.
Mackan efterfrågar vidare de Humanistiska/ateistiska alternativen: Förenta Nationerna är en icke-religiös organisation som ägnar sig åt en del hjälparbete de också. Mackan har säkert hört talas om dem.
Lite senare i inlägget upprepas återigen upprepas det ganska fåkunniga argumentet att det är ateister som mördar troende i Kina, vilket jag redan har behandlat i ett tidigare inlägg.
Sturmark säger senare att " Ett sekulärt samhälle är nödvändigt för att kunna möta människor från olika kulturer med respekt.", vilket Mackan bemöter med att hävda att peka på någon icke namngiven undersökning som utgår ifrån Sverige som världens centrum: "Islamofobin är
betydligt mer utbredd bland “icke-troende” än bland troende av annan religion, i Sverige." vilket inte säger ett smack om hur det ser ut i resten av världen.
Men visst är det sant att "ett sekulärt samhälle är nödvändigt" är en överdrift. Det blir bara enklare om man slipper religiösa dogmer och fundamentalistisk världssyn, där en grupp hävdar sig ha Absolut Rätt och då att alla andra grupper har Absolut Fel. När de heliga skrifterna sedan säger att man skall dräpa de av annan tro, så blir det ju ännu mer problematiskt. Fast inte i Sverige, där har ju Mackan rätt.
Hela debatten präglas av ganska mediokra argument, misstag i argumentationstekniken och felaktiga premisser. Jag önskar att fler än 3 personer läste mina inlägg här, då kanske jag kunde ha gjort lite nytta. ;)
3 kommentarer:
Hej,
Jag håller helt med dig, även om jag tror att en religion inte behöver vara fundamentalistisk för att utgöra viss fara. Religion, även i dess mildaste form, bygger på blind och villkorslös tro. Det bygger på att helt enkelt lita till normativa och deskriptiva satser, inte för att det låter förnuftigt eller stämmer överens med de egna moraliska preferenserna utan eftersom det står i en bok eller eftersom det uttalas av en religiös auktoritet. Även om stora grupper som resonerar så idag inte drivs till onda handlingar, är det bara en tidsfråga innan de gör det. Om människor ifrågasätter, kritiserar och inte låter sig styras liksom får styrs av en herde och helt enkelt inte är religiösa kommer en enorm grogrund för fundamentalism, fanatism och fascism att försvinna.
Notera att det finns en skillnad mellan att vara teist och religiös, jag har full respekt för en människa som tror på Gud efter filosofiskt övervägande, dvs. genom att vara just kritisk, ifrågasättande och rationell. Mycket mer respekt än jag har för en ateist som bara gör som mamma säger.
Att vara religiös är förutsättningslöst tro på en specifik lära baserad på övernaturliga föreställningar och en sådan företeelse kommer ALLTID att göra människor potentiellt farliga. Speciellt i demokratier där landets välfärd i stora drag beror på folkets bildning och rationalitet.
Och: de andra sekulära bloggarna är helt säkert villiga att länka till dig om du länkar till dem. Du kan hitta till dem via mina länkar på min blogg. Skriv i deras kommentarer och säg att du länkar dem, så lägger de nog upp dig också. :) Då får du nog mer besök!
"Religion, även i dess mildaste form, bygger på blind och villkorslös tro. Det bygger på att helt enkelt lita till normativa och deskriptiva satser, inte för att det låter förnuftigt eller stämmer överens med de egna moraliska preferenserna utan eftersom det står i en bok eller eftersom det uttalas av en religiös auktoritet."
Kan du belägga det här? Är det detta du kritiserar så förstår jag dig! En sådan religiös tro är farlig! Det är ju inte människor det handlar om utan robotar.
Men det är nog trots allt en halmfigur du byggt upp själv, Tobias. Självklart prövar religiösa människor sina trossatser, både mot förnuftet och sina egna moraliska preferenser.
Pastor Astor: Hur gör man då? Alltså, när man prövar sina trosatser mot förnuftet osv?
Tänker man: "Ok, nu skall jag förutsättningslöst analysera vad de subjektiva religiösa upplevelser jag har haft kan härstamma ifrån, och vilken av förklaringarna som leder till den enklaste och mest sannolika förklaringen"?
För då lär man ju inte direkt komma fram till idén att "Den allsmäktige guden som dealade med judarna för 2000 år sedan är det minsann som passar bäst in på de upplevelser av ljus och värme jag har haft i mitt medvetande", eller? Det låter ju ytterst märkligt, i så fall.
Jag ställde frågan tidigare på er blogg och även på andra ställen, men fick aldrig något svar: Hur vet ni att det är RÄTT gud ni tror på?
Hur kan ni vara så nedrans säkra på att den helande, vänliga, varma guden ni upplever lite titt som tätt är rätt gud?
I don' unnermastand...
Skicka en kommentar