onsdag 25 april 2007

Ateism och Andra Planeter

Vetenskaps-Jesus gråter sig antagligen till sömns efter att ha läst DNs artikel "Beboelig planet hittad 'nära' jorden". "Varför är rubriksättarna så dumma", tänker han. "Förlåt dem, Fader, för de vet inte vad det är de gör".

Jag skulle gissa att denna nyupptäckta planet inte är det minsta beboelig, definitivt inte för oss i alla fall. Självklart är det ett stort fynd för de forskare som har sökt efter planeter med mycket vatten i vätskeform, och det är till och med möjligt att där kan finnas någon form av liv.

Men "beboelig"? Att en planet med massa vatten på skulle vara "beboelig" är ju som att säga att en bil med bensin i hela baksätet är "körklar"!

Vidare i artikeln kan man läsa hur forskaren Xavier Delfrosse uttalar sig om hur viktig den här planeten kommer att bli för "framtida forskning" om utomjordiskt liv. Det är inte många som använder "framtida" på det sätt som Delfrosse gör i den här artikeln. Låtom oss räkna:

Avståndet dit är 20 ljusår, dvs det tar 20 år för ljus eller radiovågor att ta sig dit. 20 år för dem att komma hit igen. För att illustrera detta kan man säga att om det intelligenta livet på planet 581c lyckades ta emot de TV-program som vi sände för 40 år sedan, så skulle alltså SETI-gänget precis i dagarna lyckas ta emot signalen tillbaka som säger "Säg åt den där jävla Per Oscarsson i Hylands Hörna att ta på sig sina fula kläder igen. Måtte djävulen ta er tvåbenta freaks!"

Vad vill jag ha sagt med detta då? Jo, för att vi då skall kunna skicka en forskningsfarkost till denna "näraliggande" planet så kommer resan dit att ta ohyggligt lång tid. 20 ljusår är faktiskt inte nästgårds, även om det är relativt nära med kosmologiska mått mätt. Det riktigt tråkiga med rymden är att det är skitjobbigt att bromsa. Så, när man väl har accelererat upp sin coola rymdprob till relativt höga hastigheter och man har kommit halvvägs, ja då är det baske mig dags att börja bromsa igen! Det är inte vidare roligt, kan jag ju meddela.

Så, när Xavier Delfrosse talar om "framtida forskning" så är det resultat som vi kommer behöva vänta på i kanske 200-300 år (jag bara gissar här, jag är för trött för att göra matematiken själv)

EDIT: Jag testade att göra matten nu då. Jag postulerar att vi kan accelerera en obemannad forskningsprob i 10g. Avståndet till mittpunkten (10 ljusår) är då 10*9 461 000 000 000 000 meter. s = 1/2a(t*t) säger mina fysikkunskaper är formeln för konstant acceleration, så då har vi värdena:
s = 10*9 461 000 000 000 000
a = 100 m/(s*s)
och t blir då sqrt(2y/a) = runt 13 år.

Tyvärr klräver ju dessa beräkningar att vi kan färdas långt över ljushastigheten, så det finns anledning att tro att vi INTE kommer att klara av att färdas dit på 2x13 år.

Efter ett nytt överslag inser jag att jag är för trött och skall ge fan i att jonglera siffror så här sent. Det kommer ta långt över de 300 år jag gissade, i alla fall.



Men visst vore det kul att få höra ifrån snubbarna på 581c. Om vi kan kommunicera med dem så vet jag vilket språk vi kommer kunna kommunicera på: Vetenskapens och matematikens språk. Jag skulle gissa att religion skulle spela en ytterst liten roll i sammanhanget. Däremot skulle det ju självklart vara intressant att höra ifall dessa 581c-ingar har utvecklat religion, eller om de har evolutionerat fram helt utan behovet av en osynlig vän, en Molgan. Det vore i sanning intressant.

5 kommentarer:

Anonym sa...

hej medvetenhet

jag tror på Gud, men känner mig inte speciellt störd över att det kan finnas planeter som vår. Själv har jag funderat över varför hela universum finns om vi skulle vara alldeles ensamma. Men ingen vet hurvida det finns liv på den nya planeten. Man vet inte ens "inom forskningen" vad liv är egentligen. Vad det är som triggar igång själva livet?

Vetenskap är spännande och även om jag har en stark tro så fick ju människan en hjärna att tänka med.
Icke troende brukar kalla mig fundamentalist, medan troende kallar mig avfälling. Däremellan vandrar jag och tror troget på Gud. Vem han är? Inte den blekaste aning. Jag känner bara att han finns. Han? vi ber ju "Herre" men Gud är nog vare sig man eller kvinna. Det står ju att han är ande och ljus.

D.S.i sammanhanget är strängteorin väldigt intressant tycker jag.

http://sofiawinterborn.wordpress.com/

Anonym sa...

Även om vi kan ta oss dit ger mina rostiga gymnasieskillz för hand att gravitationen är 2,2 gånger högre än jordens på ytan, vilket gör planeten tämligen obekväm för oss. Man kan förstås bygga habitat 469 mil ovanför ytan för att leva i en jord-g-miljö (om det inte finns en fet måne som kompenserar med sin attraktion). Skall man dväljas på ytan bör man vara betydligt kortare än vad vi är. Jag vet! Skicka dit Tom Cruise!

Tobias Malm sa...

Jag läste artikeln på space.com och jag den artikeln var kanske lite mer nyanserad. Men även där gjorde SETI gällande att de skulle kolla upp solsystemet igen, vilket de gjort två gånger tidigare. Det tycker jag känns meningslöst eftersom intelligent liv inte är att förvänta sig på en planet täckt av hav och med en så stor massa.

Dock: jag tror inte vi kommer behöva vänta tills vi kan åka till exoplaneter innan vi kan avgöra om de hyser liv eller inte. Med nya rymdteleskop som inte ligger allt för långt fram i tiden (säg 20 år) kommer antagligen att kunna se typiska kännetecken i det lilla vi kan se av exoplaneternas atmosfärer. Om liv är relativt vanligt i universum och vi kan upptäcka jordlika planeter och avgöra om de hyser liv eller inte med en tillfredsställande sannolikhet, då kan vi nog förvänta oss en hel del sensationella fynd inom vår livstid.

Henrik sa...

Hej, Sofia!

Anledningen till att man inte "vet" vad liv är beror ju enbart på att "liv" är ett ord som vi människor har kommit på för att beskriva skillnaden mellan en form av materia och en annan. Vi anser ju inte att en sten lever, men någonstans mellan sten och djur går ju gränsen. Olika definitioner har ju lagts fram och de flesta involverar ju förmågan att göra någon form av kopior av sig själv. Självreplikering är ett kriterie på liv som de flesta brukar ha med, någon form av metabolism, osv.

"liv" är ju upp till oss själva att definiera, så det är inte konstigt att folk inom forskningsvärlden är oense. :)

Det där med tro och att, som du säger, du "bara känner" att gud finns är ju en väldigt svag bas rent empiriskt, men om du tycker dig känna att han finns så skall du ju naturligtvis fortsätta känna så.

Får jag lov att fråga vilken gud det är du känner av? Och i så fall, hur känner du "identiteten" på guden? Ifall det är den kristne guden som du känner av, hur kan du känna att det är "rätt" gud?

Jag tycker också att strängteorin är väldigt intressant, det är en vacker tanke som dock blir väldigt snårig om man försöker tänka sig in i vad den innebär. Men det är alltid roligt med nya rön, nya vetenskapliga möjligheter att förklara omvärlden!

Anonym sa...

M: Tom Cruise kommer ju därifrån! Det är ju bara att fråga honom om vad som helst!