onsdag 25 april 2007

Ateism och Religiösa upplevelser

En intressant och svårförklarlig del av religioner är ju de subjektiva religiösa upplevelser som en del deltagare säger sig ha haft. Detta ställer ju den argumenterande ateisten inför lite huvudbry, för hur skall man behandla den här frågan? Hur skall man förklara för den djupt troende "pånyttfödde" religiöse att den himmelska upplevelse han säger sig ha upplevt, och som fick honom att bli djupt troende, i själva verket beror på sömnparalysering? Eller hur den nära-döden-upplevelse där personen säger sig ha sett gud fader själv i en tunnel av ljus i själva verket är vanliga symptom på syrebrist i hjärnan, och har rapporterats frekvent av astronauter som svimmar i G-kraftscentrifuger?

Jag vet av egen erfarenhet att man kan bli bemött med rent fantastiskt hat när man berättar om sina egna erfarenheter av sömnparalysering, när man känt att "Gud Fader finns bakom mig och jag kan inte röra mig för då ser jag Hans ansikte och då vet jag att jag kommer att dö", och när man förklarar vad det är för typ av fenomen som man upplevt så blir den pånyttfödde helt rasande. Det kan naturligtvis sägas vara väldigt elakt av mig att försöka provocera eller få denne att ompröva sin tro, men jag tycker inte att det är vidare elakt att ifrågasätta irrationellt agerande med vetenskapliga resultat som förklarar fenomenet på ett väsentligen mycket enklare sätt än att man bringar in hela gudshypotesen. För ingen förklaring är mer komplicerad, mer hopplös att argumentera för, mer omöjlig att bevisa än hypotesen att det existerar en oändligt kunnig, oändligt förutseende, icke-materiell gud.

Ännu märkligare blir det förstås när man försöker förklara att det är just Abrahams gud som är den som "gäller". Hur vet man att det starka ljussken man upplever vid sin nära-döden-upplevelse kommer ifrån samma gud som lurade Abraham att nästan offra sin son på altaren? Hur vet man att det är samma gud som skapade jorden på sex dagar? Hur vet man att det är guden som gav oss Jesus och som sade till Paulus att sprida ordet även bland oss icke-judar?

För en skeptiker som mig själv så framstår ju det här som otroligt märkligt och eftersom det ofta innebär en ganska stor omvälvning hos den person som den här uppenbarelsen drabbar, så är det värt att undersöka, tycker jag. Det är värt att studera dessa märkliga fenomen. Vad är det i vårt medvetande som tillåter dessa otroligt starka subjektiva upplevelser? Varför får vi för oss att det som står i bibeln är sanning, enbart på grund av starka ljussken? Varför inser inte folk som aldrig haft kontakt med kristendomen att motsvarande fantastiska saker kommer ifrån Abrahams gud? Varför är dessas religiösa upplevelser identiska som "våra", fast de ser en annan gud?

Det är verkligen märkliga saker det här. Man kan ju välja att "förklara" det här genom icke-förklaringar, dvs "Guds vägar äro outgrundliga", osv. Det är ju inte en förklaring, det är ju en öppet omfamnande av okunskap, och detta kan vara en av de faktorer som stör mig mest när det gäller religion i allmänhet: Uppmuntrandet till okunskap.

Om en religion aktivt uppmuntrande kritiskt ifrågasättande av sina egna dogmer, om religionen uppmuntrade folk att ifrågasätta sina upplevelser, om religionen uppmuntrade till studier av hur gud påverkar oss, hur vi upplever gud, osv, så skulle min attityd till hela eländet vara väsentligen mycket mer positivt. Som det är nu resulterar granskning eller kritik allt för ofta i bullor, fatwas, bomber , kidnappningar och halshuggningar. Det är en mycket mycket tragisk utveckling som naturligtvis inte gagnar någon.

Den variant av ateism jag förespråkar, dvs en kombination av ateism och rationell empirism med en side-order av skepticism, framstår den vetenskapliga metoden som den absolut enda vägen mot säkrare kunskap om vår omgivning. Vetenskapen kan naturligtvis inte svara på frågor av typen "Vad är meningen med livet", men den kan lägga fram helt fantastiskt underbara saker som, när man lär sig lite mer om fenomenen, får världen att framstå som fantastiskt rik, underbar och vacker.

För att citera Douglas Adams: "Isn't it enough to see that a garden is beautiful without having to believe that there are fairies at the bottom of it too?"


8 kommentarer:

kyrksyster sa...

De rörelser som fokuserar på upplevelser av detta slag brukar få kris i verksamheten så småningom. Jesus själv varnade för att bygga sin tro på sådant.

Men det innebär ju inte att Gud inte skulle kunna nå oss genom syrebrist i hjärnan.
Eller att han använder bindningen till våra mödrar för att starta den andliga processen i oss...

Vetenskapen i all ära, men den är inte alltid så fri. Forskningen styrs av allehanda intressen... och forskare intrigerar ganska rejält kan jag lova. Vilket påverkar resultaten... och vilka rön och vilka skolor som får komma till tals...

Tobias Malm sa...

Dock: att politiker försöker styra forskning och att ekonomiska intressen spelar in och att vissa forskare intrigerar har absolut INGENTING med vetenskapen att göra. Snarare är det ett hot mot vetenskapen, dvs. det SLUTAR vara vetenskap. Vetenskap är en metod för att ta reda på hur den empiriska världen ter sig, och den metoden involverar på intet sätt de saker du nämner om vad DU kallar vetenskap.

Religionbegreppet å sin sida är ingen metod, det är ett begrepp vi använder för att beskriva kollektiva (van)föreställningar eller tvångstankar i stil med att lyfta upp ändan i luften och be till ett omnipotent monster fem gånger om dagen. Nå, jag raljerar lite men notera att religion hur som helst är något helt annat än vetenskap och på intet sätt kan eller bör jämföras med vetenskap. Mindre "elakt" uttryckt: religion är ett socialt fenomen, vetenskap är en metod, ett verktyg om man så vill. Det kan användas både till goda saker eller onda, det är upp till oss människor.

Det finns många saker som händer i världen BARA på grund av religiösa föreställningar. Till exempel agget emot preventivmedel och aborter, sinkandet av stamcellsforskningen och föraktet emot homosexuella och människor av annan tro eller av ingen tro.

Henrik sa...

kyrksyster: Visst kan det vara så att gud väljer att använda syrebrist i hjärnan till att kommunicera med oss, men.. är inte det ett lite krystat argument? Ockhams Rakkniv ser ju att det argumentet är inlöddrat och färdigt för bortskärning. :)

Du begår också ett misstag i att likställa "vetenskap" (modellen som man använder för att skaffa sig vidare kunskap om världen) och "forskning" (sättet som modellen används idag). Forskningen är, precis som du säger, inte alls perfekt. Det finns många onödiga schismer och konkurrerande åskådningar, för att inte tala om forskningsresultat som tjuvhålls på, osv, och som därför inte hamnar under den vetenskapliga peer-reviewns genomskärande lampa.

På samma sätt skulle man, om man ville vara välvillig (och det vill jag ju vara) säga att kristendomen är "modellen" för hur man skall vara som kristen, medans de olika samfunden, huvudfårorna och sekterna är olika sätt som kristendomen har realiserats.

Skillnaden då är att kristendomen är en dogmatisk modell, en verksamhet som säger sig ha direkt tillgång till Sanningen. Vetenskapen (som modell) är inte dogmatisk, den säger sig inte ha tillgång till Sanningen, utan säger: Här är ett sätt att nå resultat som har visat sig effektivt igenom tiderna för att åstadkomma modeller som ger mer och mer med verkligheten överrenstämmande resultat. Här är också alla tidigare resultat och rön som har kommit fram inom ditt område. Varsågod att börja bidra till vår samlade kunskapsmängd.

För mig är detta en väldigt stor skillnad. Självklart finns det "sekter" inom forskningen också, men alla är överrens om hur den grundläggande modellen ser ut: Den Vetenskapliga Metoden.

kyrksyster sa...

Nja... det är nog inte riktigt lika enkelt.

Alltså... nu var det ju inte jag som ställde tro och vetenskap i motsattsförhållande...

Utan det jag reagerar på är ju att det går inte att leva tryggt i att vetenskapen har hela sanningen. Den är synnerligen bristfällig och det är ingalunda säkert att det man får fram som "vetenskapligt" med automatik är sant.

För övrigt är få kristna vetenskapsmotståndare.

Och få kristna säger sig ha hela sanningen. Men det stämmer sällan för oss att ställa upp tro och vetenskap som alternativ till varandra.

Man brukar ju säga att det finns folk till allt - därför är det naturligtvis så att det finns massor av knäppgökar som har gjort besynnerliga saker i Guds namn.

Och det är ju bara så att den som vill ha makt använder de medel som står till buds. Man kan utöva terror med bibelns hjälp om man vill... men även "vetenskapliga" dogmer har försatt människor i förtryck...

Det är naturligtvis lätt att avfärda sånt med att det är ingen "rätt vetenskap"....

Ungefär lika lätt som man kan avfärda häxbränningarna som synnerligen okristna...

Henrik sa...

Kyrksyster: Ingen av oss har, så vitt jag kan se, ställt tro och vetenskap i ett motsatsförhållande. Vi har enbart talat om att de skiljer sig åt på ett fundamentalt plan. Självklart kan man vara religiös och samtidigt vara en framstående vetenskapsman, men det kräver ju att man någonstans lämnar det vetenskapliga mind-setet för att säga "Här, när det gäller de här tankarna och Gud och Jesus, så tänker jag inte längre rationellt, jag släpper alla krav på empiriska bevis. Jag bara tror"

När du säger att få kristna är vetenskapsmotständare så har du säkert rätt. Tyvärr är det dock tillräckligt många som är tillräckligt inflytelserika för att vetenskapsmotståndet skall bli rejält problematiskt. I framförallt USA är det problem, men det finns även skolor i UK som lär ut kreationism som "sanningen". Det är väldigt otrevligt när man ser en skola som aktivt omfamnar ignorans och aktivt skjuter bort vetenskapliga resultat.

Häxbränningarna var ju sanktionerade både protestantismen och anti-krist i Rom, så det var ju ett förfarande som pågick inom båda huvudfårorna i kristendomen, så jag anser inte att det går att bortse ifrån, speciellt som bibeln (om jag minns rätt) har lagar mot häxor någonstans i GT.

Att det har begåtts förtryck i "vetenskapliga" dogmers namn är dock felaktigt, även om jag kan se hur inbjudande argumentet är: vetenskapen har inga åsiktsdogmer. Där finns inget motsvarande Moses alla lagar (som man som kristen ju bör bortse ifrån, förutom något om homosexualitet enligt Pastor Green) och där finns inga åsikter om vad man skall göra med "vetenskapliga dissidenter".

Det är inte en del av vetenskapens liturgi/dogmer att förtrycka folk, men det ingår TYDLIGT i den kristna liturgin att bestraffa folk för att de t.ex äter räkor.

Som jag skrev tidigare: Stora delar av GT borde man ju som kristen helt plocka bort. Jag förstår inte varför man envisas med att ha kvar de värsta galenskaperna.

kyrksyster sa...

Det är många saker jag skulle kunna gå emot här, men får väl välja några...

Vad gäller GT så är det inte normerande för kristna... det framgår tydligt hos både Jesus och apostlarna. Men vi har behållt det för att det hela tiden syftar fram emot Jesus. Det beskriver människans vilsenhet, men också storhet mellan varven...

Det är svårt att läsa GT om man inte har lite kunskap om hur det kommit till och vad de olika texterna har/har haft för funktion.

För kristen tro står Jesus och hans gärning i centrum. Gud som blir människa, som en förälder som inte kan ha ihjäl sina besvärliga barn utan till varje pris vill rädda dom...

Att sen kristna människor inte är Jesus är en helt annan sak.
Och värst är väl när man använder lösryckta verser för att rättfärdiga sina illdåd. Det finns inget stöd i NT eller i nån liturgi(?)för sånt. Men det var nog snarare en hård värld, rädsla och försök att bemästra sin otrygghet som ledde fram till mycket av det som kyrkan beskylls för...

Återigen hävdar jag att vetenskapens värld är komplicerad... den befolkas av människor likaväl som kyrkan. Det är inte säkert att de rön och de hypoteser som hyllas är den enda sanningen... det finns mycket båg och fiffel och intriger... tro mig, jag har större delen av min släkt i forskarvärlden...

Och visst har man i vetenskapens namn gjort en del hemskheter... även om det fanns en del andra intressen i saken...
Experiment på människor... tvångssteriliseringar... rasbiologi...
Avarter som ingen vill befatta sig med idag...

Anders Branderud sa...

Hej!
Du skriver: "För ingen förklaring är mer komplicerad, mer hopplös att argumentera för, mer omöjlig att bevisa än hypotesen att det existerar en oändligt kunnig, oändligt förutseende, icke-materiell gud."

Jag rekommenderar beviset på sidan bloganders.blogspot.com (vänstermenyn ) för en intelligent Skapare.

mvh Anders

Unknown sa...

En rekommendation i all vänlighet.

Jag vet att det var länge sedan du skrev detta blogginlägg. Men jag kunde låta bli att kommentera.

Intressanta tankar du för fram i ditt inlägg.

Själv är jag student vid ett religionsvetenskapligt program i vårt avlånga land och ganska snart präst.

Kan väl inflika att vid svenska religiösa utbildningar förekommer det du efterfrågar: ifrågasättande och stötande och blötande av kyrkan dogmer.

Det är en vacker harmoni av människor som jag läser tillsammans med; kristna (olika varianter), muslimer, buddhister och framför allt många ateister och agnostiker.

Även om vi som studerar religion genomgår en kritisk religionsutbildning uppträder en fråga; hur ska man få ut detta kritiska tänkande till de människor man som t.ex. präst ska arbeta med. Ska man ge dem det de flesta aktiva i församlingarna vill ha: en traditionell och icke omvälvande förkunnelse och syn på det religiösa och de upplevelser som kan uppkomma inom trons ramar. Eller ska man påtvinga/övertyga/upplysa dem om en skepticism kring deras upplevelser och deras tro som de inte alla gånger kanske är villiga att förstå?

Nej, nu har jag orerat tillräckligt ;) Nu till det jag egentligen ville säga dig. Den välvilliga rekommendationen.

Det är ett litteraturförslag.

"Den religiösa människan - en introduktion till religionspsykologi" av Anthon Geels och Owe Wikström.

Det är en bok som vetenskapligt och kritiskt går igenom det mesta som har med religion och medföljande upplevelser ur ett psykologiskt/vetenskapligt perspektiv.

Jag tror att den både kan späda på dina kritiska tankar kring religiösa upplevelser och kanske få dig att se andra sidor kring de processer som får dem att uppstå. Den ger garanterat inte svaret: Guds vägar äro outgrundliga i svaret på varför religiösa upplevelser förekommer :)

Det var allt för mig, tack för trivsam och intressant läsning.

Hans