tisdag 31 juli 2007

Fördummande Medielogik

Eva Johnsson behandlar ett av mina favoritkonstateranden i den offentliga, mediala debatten i sin debattartikel i SvD.

Det handlar alltså om de retoriska finter som jag tidigare har förargat mig över, bl.a när jag läser Bo Strömstedts argument mot Humanisterna (Se "Sic Transit Gloria Strömstedt" nedan). Man förenklar debatten, man sätter etiketter på folk och så slår man sig blodig mot dessa etiketter, istället för att föra en intelligent, välresonerad debatt. Det finns inget utrymme längre för god retorik, välargumenterad debatt eller klara argument, utan det hela handlar om att i så få ordalag som möjligt bespotta motståndarsidan.

Detta är, precis som Eva Johnsson skriver, en bedrövlig utveckling. Ordet "fundamentalist" har fått en roll som Svarte Petter i debatten. Tidigare var ordet "kommunist" eller liknande. Den som först lyckas stämpla sin motståndare som Svarte Petter anser sig har "vunnit" debatten.

Det finns en flera decennier gammal debattregel på internet som kallas Godwin's Lag
"As an online discussion grows longer, the probability of a
comparison involving Nazis or Hitler approaches one."

En förlängning av detta säger "Den som först jämför sin motståndare med Hitler (eller Nazister) förlorar debatten". Detta är precis det vi ser i debatten idag. Det är bedrövligt.

Eva Johnsson avslutar med att säga:
"Vem vågar i framtiden föra viktiga etiska diskussioner? Det är
en inte helt oviktig fråga i en demokrati."

Detsamma gäller naturligtvis andra obehagliga ämnen i samhället: Invandringsfrågor, religiös debatt, abortfrågor, osv, osv.

Den politiska korrektheten är den blemma på den demokratiska debattens ansikte. Vi bör lägga den offentliga debatten under kniven och skära bort denna blemma så fort vi bara kan. Vad är vi egentligen rädda för? Att folk skall bli ledsna? Att vi skall få höra folks egentliga åsikter?

Jag och Eva Johnsson utmanar alla samhällsdebattörer: Nog nu! Debattera ärligt, intelligent och öppet!

Varför Latin?

Efter någon veckas semester i vårt nerregnade land har jag återkommit med ett par frågor som jag inte förstår riktigt. En av dessa beskrivs nedan:

Jag besökte, under en regntung dag Anno Domini 2007, Läckö Slott. Det är ett rätt spektakulärt gammalt slott, uppfört i vårt land efter slutet på en av de bittraste religionskrig vårt land har skådat. Efter freden för det 30-åriga kriget slöts 1648 så började greve Magnus Gabriel de la Gardie att uppföra denna vitkalkade skönhet.






Eftersom de la Gardie inte var en man av sin tid uppförde han dessutom en slottskyrka, eller "integrerat kapell" som det skulle heta i dagens datornördslingo. Självklart besökte jag även detta kapell och spanade runt på den läckra designen och de stiliga statyerna, predikstolen, altare, osv.

Men en sak slog mig: Varför, i detta krigströtta land, detta land där en Konung dött på slagfältet och tiotusentals morske svenske män hade fått sätta livet till för att hålla Antikrist i Roms horder stången, varför pryder då Magnus Gabriel de la Gardie sin nybyggda kyrka med bibelord på latin?

Jag inser att latin var di lärdes språk, osv, men som kyrkospråk var det ju ändå utjagat. Eller? Hela Reformationen och all dess strider, inte minst på slagfälten i Beritenfeld, Lutzen, osv, var ju till för att Folket skulle kunna ta till sig Guds Ord (osv) på sitt eget språk. Så varför pryda väggarna i sin kyrka med latinska deviser?

Någon kunnig som sitter på svar?


onsdag 18 juli 2007

Friheter och Feltänk

Medborgerliga friheter är något som vi, som medborgare, aldrig skall släppa ifrån oss lättvindigt. Våra förfäders (och förmödrars) kamp för våra grundläggande rättigheter har varit så lång och så blodig att det är rent pinsamt att läsa om när Humanisterna säger sig vilja avskaffa en av dessa friheter. Lika pinsamt är det att läsa motargumenten. Jag skall därför försöka lägga lite tid här på att förklara varför jag ser Humanisternas debattinlägg som fåkunnigt och naivt.

Innan jag går in på det här ämnet i detalj så vill jag kort förklara en grundläggande tes i hur medborgerliga friheter och grundlagar fungerar. Grundlagar är, i princip, en regelsamling ifrån Folket som säger hur Staten har rätt att agera. Det är som en slags hårt anslagen Code of Conduct där Folket strängeligen talar om för Riksdag och Regering vad det är som gäller, inom vilka ramar dessa har rätt att agera. Rent principiellt gäller att Riksdag och Regering vill avskaffa de ramar som dessa måste agera inom, eftersom Riksdag och Regering vill ha så stor handlingsfrihet som möjligt. (Självklart är det inte alltid så i praktiken, eftersom det är politiskt självmord för en Regering att säga att man vill avskaffa grundläggande friheter)

Det åligger följaktligen oss medborgare att bevaka våra medborgerliga friheter, och vi måste inse att lagar kan ha stor vikt även om de i dagens samhälle inte verkar nödvändiga. Som ett exempel kan man säga att "Lagen att vi skall ha fria val var fjärde år är meningslös eftersom ingen vill bryta mot den lagen och vi de facto har fria val var fjärde år". Ingen skulle väl komma på tanken att avskaffa denna grundlag bara för att den idag verkar onödig?

Grunden i Humanisternas resonemang är att religionsfriheten täcks av andra friheter, som rätten till sammankomster, yttrandefriheten, tryckfriheten, osv. Kort sagt, att vi därför har det man inom matematiken kallar ett överbestämt ekvationssystem. I sådana situationer kan man ofta hamna i situationer att exkvationen blir hopplös att lösa, och försöker man då överföra det här till religionsfriheten så kan man kanske tänka sig att vi hamnar i problem.

Så är inte fallet. Regeringsformen fastlägger att man har frihet att ensam eller tillsammans med andra utöva sin religion. Hur Humanisterna kan anse att detta blir problematiskt, eller att denna enda mening måste bort ur vår grundlag, är för mig en gåta.

I dag har vi ett samhälle där vår religionsfrihet är mycket stor. Vi har inga statliga pogromer mot någon religiös grupp och vi har inga personer som sitter i fängelse för sin religiösa tros skull. Vi har till och med Hovrättsbeslut på att man får tala illa om sexuella minoriteter givet att man baserar förolämpningarna på 2500 år gamla judiska texter. Så idag kan det tyckas som att den religiösa friheten är vid, ohotad och utan problem. I ljuset av detta skulle man då kunna avskaffa religionsfriheten, precis som jag skrev ovan att man skulle kunna avskaffa lagen om fria val var fjärde år.

Men är det vettigt?

Våra grundlagar är tänkta att hålla i decennier, ja kanske till och med sekler. Vi har ingen som helst möjlighet att avgöra hur samhället kommer att se ut om 50 år, än mindre om 100 år. Och, det som är den viktiga poängen är ju att det är väldigt svårt att åter få in religionsfriheten i grundlagen om det skulle visa sig nödvändigt. För om det visar sig nödvändigt så betyder det, med stor sannolikhet, att det har kommit ett politiskt parti till makten som vill beskära eller begränsa religiös frihet. Denna Regering kommer så såklart inte att gå med på att återinföra religionsfriheten i grundlagen. Detta är anledningen till att även denna frihet skall få ligga i orubbat bo även om Björn Ulvaeus tycker att den inte behövs i dag.

En religionshatande regering kan bli vald och de statliga pogromerna kan startas upp på ganska kort tid. När religion då döms bort som en sinnessjukdom eller icke-acceptabel läggning eller störning, så har de religiösa inget som helst skydd i lagtexterna, i fall de rader som Humanisterna vill skära bort faktiskt avlägsnas ur grundlagen. Vi som medborgare skall icke ägna oss att avskaffa våra egna rättigheter, vi skall aldrig ge staten utökad möjlighet att ägna sig åt förtryck.

Det är en grundläggande tes om frihet som måste leva vidare och som bör inpräntas hos folk: Staten är inte alltid av godo. Staten kommer att missbruka sin makt, förr eller senare. Staten behöver tydliga tyglar som håller den lagstiftande församlingen i schack.

Humanisterna kommer med en del argument om att religionsfriheten leder till att folk förtrycks, att barn, av sina föräldrar, påtvingas religion. Som exempel tas upp Katolska Kyrkan, som säger till föräldrarna att det är deras skyldighet att uppfostra barnen in i den Katolska tron. Detta anser Humanisterna vara förskräckligt, givet att barnen också då har religionsfrihet. Här finns två invändningar:
1) Humanisterna missförstår alltså vad grundlagen handlar om. Grundlagen är ett styrdokument för Riksdag och Regering. Den lagstiftande församlingen ges inte rätt att lagstifta om inskränkningar i religionsfriheten. Det handlar alltså inte alls om hur föräldrar skall uppfostra sina barn.
2) Låt oss göra tankeexperimentet med politisk frihet istället för religiös frihet. Folkpartistiska föräldrar tenderar att uppfostra sina barn till folkpartister. Är inte detta då ett flagrant brott mot den politiska friheten, den som säger att även barn har rätt till politisk frihet? Jag skulle gärna vilja se Sturmark och Ulvaeus argumentera för att avskaffa den politiska friheten i grundlagen. Då kanske de skulle inse vad det är för naiva dumheter de håller på med.

Grundlagen om religionsfrihet skall självklart inte avskaffas, lika lite som grundlagen om politisk frihet skall avskaffas.

måndag 16 juli 2007

Sic Transit Gloria Strömstedt

Ibland blir man överraskad.

Bo Strömstedt, denne litteräre gigant, sträcker sig så här i semestertider lite lojt efter flugsmällan och levererar 2500 ord om den enklast nerargumenterade företeelsen i vårt samtida samhälle, nämligen Björn Ulvaeus med flera andra Humanisters utspel om att vi skall avskaffa religionsfriheten.

Att han lyckas prestera rimliga argument mot Humanisternas idéer gör mig inte det minsta överraskad. Att han lyckas få Ulvaeus att framstå som lite lätt dum i huvudet gör mig inte heller vidare överraskad. Däremot, när han avslutar sin svada med att hävda något som går direkt emot det Humanisterna har sagt, så framstår den annars så solide Strömstedt som en dåligt förgylld Thailand-Rolex.

Strömstedt avslutar:
"Kan den som vill snöpa andra människors fria uttryck alls kallas humanist?"

Han kunde lika gärna ha avslutat med:
"Kan Ulvaeus sluta anställa min son Niklas för att översätta ABBA-texter?"

då båda meningarna har lika lite med Ulvaeus framlagda åsikter att göra.

Det anmärkningsvärda är alltså den infantila nivå som debatten hamnar på. De billiga retoriska poängerna skall tydligen inkasseras, kosta vad det kosta vill i den sällsynta valutan Korrekthet och Saklighet.

Den som läser Bo Strömstedts debattartikel kommer ju obönhörligen att tro att Ulvaeus med anhang har önskat förbjuda religionutövning, att tillåta staten att gå in och med lagstiftning förbjuda vissa religiösa yttranden eller viss religiös tro. Det är erbarmeligt oärligt av Strömstedt. Det är synnerligen dåligt av en sådan publicistisk gigant att sänka sig till sandkastarnivån, och man kan med rätta bli upprörd, om man inte inser att alltihop är ett spel för gallerierna.

Den enda rimliga slutsatsen man kan nå är att det inte är meningen att den offentliga debatten skall vara saklig, korrekt eller ärlig.

Det skall tydligen kastas gräddpajer till höger och vänster. Läsekretsen skall idiotförklaras. De breda samhällsskikten skall inte uppmuntras till analytiskt, kritiskt tänkande, utan det skall ifrån grunden göras väldigt klart att dumskallarnas sammansvärjning skall vara den allenarådande normen i samhället. Det är i sanning synd om läsekretsen.

Sic Transit Gloria Strömstedt.


måndag 28 maj 2007

Ekdal missförstår Dawkins.

I en debattartikel i DN tar Niklas Ekdal upp Richard Dawkins bok The God Delusion och för fram ett sekulärt budskap om tokigheten i ett skapat universum. Jag ser poängen här, men Ekdal missar Dawkins fokus.

Ekdal talar nämligen om att vi skall ödmjukt sprida Dawkins evangelium. Låt mig då få föra fram tesen att det är galenskap. Dawkins har inte en ödmjuk ådra i sin kropp, och det är ju just detta som får honom att ibland framstå som lite smått galen. Han argumenterar för att all religion, inklusive den "moderata" tron , till syvende og sidst ändå mynnar ut i bokstavstroende och fundamentalism. Detta är att göra världen en otjänst och jag tror därför att Ekdal begår ett principiellt fel när han uppmuntrar till spridandet av detta Dawkinska Evangelium. Det är nämligen oförenligt med Dawkins texter i The God Delusion att föra fram detta på ett ödmjukt sätt. Hur många "Bäste herrn" och "om jag får lova att inflika" man än lyckas få ur sig så är meningen som Dawkins till slut landar i följande: "Du som är religiös är per automatik bokstavstroende fundamentalist och går inte att lita på, för när som helst kan din tro få dig att förvandla dig till en galen mördare".

Jag hävdar att majoriteten av världens troende inte är funtade på det sättet. Dawkins gör ateister världen över en otjänst.

Jag håller nu på att läsa ännu en bok av Daniel C Dennett, "Breaking the Spell: Religion as a Natural Phenomenon". Dennett är nu, efter att Dawkins har fått lämna tronen , min nye favorit.

Jag gillar hans ödmjuka sätt i denna bok, där han spenderar ett långt stycke med att debattera varför man överhuvudtaget skall ge sig in och undersöka religion vetenskapligt. Dawkins gör inga sådana ansatser, han bara hatar religon. Dennett kanske hatar religion han också, men han har i alla fall den goda smaken att lägga fram lite förklaringar till varför han anser att sina undersökningar är viktiga, och förhåller sig, i alla fall än så länge (jag är inte klar med boken), mycket mer ödmjuk och inbjudande till di religiöse världen över.

Uppdatera era kalendrar, gott folk: Dawkins är ute, Dennett är inne.

Jesusfiskens evolution...










(Jo, ganska lamt inlägg, men jag är trött och den här sista gjorde mig alldeles fnittrig)

torsdag 10 maj 2007

Mallig Förvanskning på Ledarplats

Oj vad fel det kan bli, DN.

Som ett brev på posten efter den Demoskopundersökning som presenterades i går, kommer nu en svidande ledare ifrån "Den Malligaste Morgontidningen" och det är inga små ord som används. Det är ett svulstigt flöde av åsikter som forsar fram likt Itziar Okariz urin. Ett okritiskt läsande av denna delvis ganska skrämmande rapport ifrån Demoskop visar hur illa det kan gå när nytänket blir eftertankens överman.

Vad skrivs egentligen på ledarplats? Hur genomtänkt är detta?
"Men organisationen UOK, upplysning om kommunismen, visar i en undersökning att dagens svenska ungdomar har ännu dimmigare kunskaper om kommunismen . Till exempel anser 40 procent att kommunismen bidragit till ökat välstånd i världen"
Definieras "kommunism" någonstans, tro? Naturligtvis inte.

En tanke skulle ju kunna vara att "kommunism" är "Den ideologi som användes för att mörda miljontals människor i Sovjet, Kina och Kambodja" (Kidsen vet kanske inte vem Pol Pot var heller, månne?) och i så fall är ju DN-ledarens mallighet alldeles ypperligt presenterad i all sin glans.

Men om man med "kommunism" istället avser: "Medvetandegörandet om proletärernas roll i det kapitalistiska samhället" så får man ju en HELT annan syn på det där med "ökat välstånd i världen", eller hur?

Naturligtvis är det bara Demoskops och nu också DNs tolkning som är den rätta.

Ingen av dessa nyliberalismens drängar behagar ju nämna att den svenska arbetarrörelsen är grundad i den kommunistiska synen på kapitalister kontra proletärer.
Ingen behagar ju ta upp de politiska åtgärder som Marx och Engels skrifter ledde till i majoriteten av västdemokratierna (USA var ju lite sena med det där, de idkade ju kavallerichock mot arbetarnas kvinnor och barn långt in på 1900-talet), och de rättigheter som arbetarklassen därmed har kunnat få i vårt numera så behagliga samhälle.

Så malligheten borde sitta som en extratjock semle-tugga i halsen på DNs ledarskribent. Snacka om hjärntvätt. Snacka om historieförfalskning, snacka om "kunskapsluckor". Vad värre är, det är ju fullt medvetna sådana förfalskningar som publiceras.

Det som framkom om kunskapsbristen angående Gulag är naturligtvis skrämmande. Det är inte tu tal om det. Men när till och med DN, på ledarplats, med berått mod, sväljer propagandamaskineriets färdigförpackade verklighetsdistorsion så är det ett symptom på precis samma sak, och alltså lika viktigt att förfäras över: Politiken måste tas ut ur historieundervisningen.

DNs ansvar är lika stort som någon annan samhällsinstitution i det här sammanhanget, så peka ditt indignerade finger någon annanstans, Thorbjörn Larsson.
Hans kommentar vid tillträdet som chefredaktör är värt att citera här:
Han menar att Dagens Nyheter ska fortsätta som hittills som en bred kvalitetstidning och att dess uppgift är att förklara och fördjupa det som händer.

- I den allt tuffare mediebranschen behövs tidningar som DN.
Hohoho. Ja, för vem vet vad som kan hända i denna tuffa mediebransch, Thorbjörn? Jävlar vad du fördjupade i din ledare, hurru! Ungar kanske inte får rätt hjärntvättade mörkblå nyans i sin skalle om inte DN fanns? Det vore ju tragiskt...

onsdag 9 maj 2007

Religiösa skäl? Nej, bara snömos.

All heder till den annars så slemme Maud Olofsson efter följande bravad i samband med den Iransk utrikesministern s besök i Sverige:

I förra veckan sade Maud Olofsson att hon tänkte sträcka fram sin hand mot utrikesministern, väl medveten att det strider mot hans principer att ta en kvinna i hand.

- Han sa att han hört att jag ville hälsa, berättade Maud Olofsson. Men sedan sa han: "Hos oss gör vi så här", och lade händerna i kors över bröstet. "Men i Sverige gör vi så här", sa jag och sträckte fram min hand. Så vi markerade våra positioner.

Du kan inte respektera att han av religiösa skäl inte tar alla i hand?

- Man hänvisar till religion, men det handlar också om en syn på kvinnan. Jag markerade våra traditioner. Jag vill också bli respekterad, säger Maud Olofsson.
Rakryggat, Maud. Genialt. "Religiösa skäl" är ju sånt nys. Vill han vara utrikesminister får han lägga sina pinsamma "religiösa skäl" på hyllan.

Jag kan inte tänka mig att Allah skulle vilja att Irans utrikes relationer gick i stöpet på grund av sådana oerhört fåniga levnadsregler... Eller så är det kanske det han vill: "Straffa de godtrogna" skulle vara min levnadsregel till mänskligheten om jag var en arg, hämnande kvinnofientlig gud.


Skolans stora svek

Skrämmande nyheter ifrån skolans värld! 90% av våra ungdomar vet inte vad Gulag var, rapporteras det på DN Debatt.

Den skrämmande undermåliga utbildningen i våra skolor har nu ställts på sin spets. Något så här otroligt skrämmande har jag inte läst på länge. Emedans regeringar har spenderat miljonbelopp på att informera barn och ungdomar om nazisternas svinerier mot judar, zigenare och homosexuella så har efterföljande folkmord helt ignorerats, av allt att döma. "Om Detta Må Ni Berätta" har Göran Persson deklamerat. "Nie Weider" har sagts så många gånger, på så många språk, att man tydligen helt har fokuserat på nazismen.

Detta är fruktansvärda siffror, kära läsare. 95% av ungdomarna känner till Auschwitz, men 90% känner inte till Gulag.

43% procent tror att det totala antalet offer för kommunismen under nittonhundratalet är en miljon eller färre. Ytterligare 20% tror att antalet offer för kommunismen är inga alls eller tio tusen.

Vi har med andra ord ett skolsystem som har totalt fallerat. Vi har ett historiaämne som är i kris. Detta är så skamliga siffror att var och varannan historielärare i landet bör skämmas ögonen ur sig. Det är dags att sluta fokusera på det dominerande folkmordet, och börja göra filmer om allt det andra eländet som Europa har genomlidit under de totalitära diktaturernas stövel, eller för den delen de massavrättningar på tyska civila som de allierades bombattacker mot tyska städer under andra världskriget.

Tyvärr har vi väl för få filmbolag, mediabolag, producenter, riksdagsmän och filmskapare av slavisk härkomst för att de skall kunna göra sitt folks röst hörd. Det hade antagligen balanserat ut framställan en smula, även om man tycker att det borde ha gått att behålla denna balans i alla fall.

Jag rekommenderar er alla att läsa igenom artikeln i sin helhet. Om ni vågar. Det är fruktansvärda siffror som framkommer. En skam för svenskt skolväsende. En skam för Sverige.

söndag 6 maj 2007

Porr, Sprit och Biblar

Nihonshu skriver på sin blogg om kyrkans porrbojkott mot scandic hotell. Jag har inte mycket att tillägga i den frågan, utöver det jag skrivit tidigare och Göran Skytte och Porren. Betalporren på hotellrummen kommer såklart inte att försvinna. Det är en inkomstkälla för hotellen, något helt annat än gratisbiblarna i lådorna.

Men, när vi ändå är inne på moralism av det slag som kyrkan ägnar sig åt, så tycker jag att de har missat något. Det finns ett mycket större problem på hotellrummen. Låt mig måla upp ett typiskt scenario:

När man vältrar in med sina väskor på sitt hotellrum så sätter ju genast en mycket manisk aktivitet igång: Man måste ju såklart hitta sin hotellbibel, eller i alla fall den halva bibel som Gideoniterna lägger ut. De vill väl inte att man skall läsa Gamla Testamentet, måhända? Men, medans man letar får man upp en annan lucka: Minibaren! Och, lo and behold, däri finns en frestelse som icke går att motstå. Sprit! Efter någon minut har man helt glömt bort sitt intresse av Paulus Brev till Korinterna och istället sitter man på sängkanten, med uppknäppta brallor och tre små 5cl flaskor starksprit i näven, gloendes på svindyr kabel-TV-porr med ett belåtet, ja nästan saligt leende på läpparna. Kyrkan borde ju hjälpa oss syndare genom att även bojkotta hotell som serverar sprit!

Inspirerad av grabbarna på Tro och Tänk tänkte jag göra en liten jämförelse här:

-Närmare 7000 svenskar dör varje år på grund av överkonsumtion av alkohol.
-Närmare NOLL svenskar dör varje år på grund av överkonsumtion av porr.

-Kostnaden för alkoholskador i Sverige uppgår till mellan 20-30 miljarder kronor varje år.
-Kostnaden för porr-relaterade skador i Sverige uppgår kanske till ett par miljoner(jag gissar vilt, runk-inducerade sträckningar kanske kostar lite mer, kanske lite mindre)

Så, det är inte helt fel att säga att Svenska Kyrkan, i sin moraliskt indignerade bojkott mot Scandic, silar mygg och sväljer elefanter. Vad det är som skadar svenskarna mest under sitt hotellbesök torde vara ganska uppenbart.

Varför i hela fridens namn är det porren de blir upprörda över?

lördag 5 maj 2007

Religiösa stolligheter i sportens värld

Sällan skrattar man så här gott åt något baserat i religion i Dagens Nyheter.

En planerad fotbollsmatch mellan kristna präster och muslimska imamer ställdes på lördagen in i Norge. Imamerna vägrade att spela mot kvinnliga präster.
Man behöver inte säga mycket mer än så. Det är så galet att det finns ju inte ord för praktfjanterierna.